Zvanen

Kex i form av bokstäver är en bra idé. Då kan ni se att jag förväntar mig att det kommer bli kul.  Fast egentligen har jag inga förväntningar och det är bra för om man har det blir man bara besviken. Oftast i alla fall. Jag har fått nog av besvikelse, det är slut på det nu. Jag behöver inte önska mig en sköld i julklapp för den kommer bara samla damm om den inte har något  att skydda mig emot. Det känns lite som om jag skulle ha ingått i ett sluta röka-löfte och inte behöver önska mig nikotintuggummin av tomten, för jag vet att det inte behövs ändå.

Det är dessa snyggingar jag kommer färdas och leva med. Deras ansikten kommer att finnas med på många bilder som läggs ut på bloggen så fort jag kommer hem. Ni får vara tålmodiga och vänta.

Idag har jag varit på dejt med Ellenfranfjallen som hon kallas. Faktum är att vi ska till fjällen ihop och det kommer bli roligt. Förhoppningsvis blir det mer dejtande där!

Jag har även hunnit med att jobba och fick tio stora cornflakespaket över mig. I fikarummet var det så kallt att man huttrade, och det man kunde fika på hade utgånget datum. Som vanligt. Det gjorde inte så mycket för jag valde att läsa krönikor istället och efter det tog jag en mjölktjuv på bar gärning och kände mig bra. När ingen såg dansade jag runt i klämmande jeans genom korridorer av varor, och jag kommer fortsätta dansa hela veckan lång. Fast på andra ställen förstås.

När jag var fjorton år såg varje dag i princip likadan ut. Direkt efter skolan gick jag till min dåvarande bästa vän Jessica för att titta på Beverly Hills, som vi tyckte var världens bästa serie ungefär. Innan bakade vi alltid cornflakeskakor som vi åt samtidigt, för då hade man dubbelt så mycket att njuta av. När vi tröttnade på kakor gjorde vi milkshake istället. En gång svimmade hon men det är en annan historia. På kvällarna gick jag till henne och plattade håret eftersom jag inte hade någon plattång själv och ett lockigt hår som fick mig att se ut som en tant. På nätterna drömde jag om Dylan som var min stora tonårsförälskelse. Det är mycket som har förändrats, vi är inte bästa vänner längre, jag har inte ätit cornflakeskakor sen dess och jag behöver inte platta håret längre, men en sak är sig lik- Dylan gör mig fortfarande lika knäsvag. Han har krypit sig in under mitt skinn och bosatt sig där.

Jag har svårt för att sova och igår hallucinerade jag. En relativt okänd killen ringer och sjunger för mig i telefonen. Idag ska jag köpa en systemkamera. Igår i skolan var det så roligt att jag inte kunde sluta skratta. Det var daimtårta som efterrätt men för mig var det annorlunda för det var min frukost och lunch. Jag vill köpa ett rött läppstift men jag vet att jag inte passar i det. Jag vill ha ett ändå. Jag får anoyma kommentarer som är snälla fast jag undrar vem som döljer sig bakom. I natt drömde jag att det åskade ute och vaknade med en Pocahontaslåt i huvudet. Hon undrar om du kan måla allt med färger i en vind. Jag gillar att drömma för då vet jag att jag sover även om jag inte sover djupt. Därför gillar jag min dröm. Jag gillar att skriva om sömn märker jag när jag läser igenom mina inlägg. Jag hoppas att jag gillar min kamera också. Och läppstiftet förstås. I morses hade jag målarfärg på näsan. Nu ska jag måla staden svart när jag åker dit i mina svarta kläder och köper en kamera som är svart och heter Canon i förnamn.

Jag blir ledsen av människor som skriver fint. Jag blir ledsen av människor som skriver fint om hemska saker. Jag blir ledsen av människor som skriver fint om hemska saker medan livet behandlar dem illa. Jag blir ledsen av att det finns för många sådana människor.

Jag borde känna mig lyckligt lottad. Istället gnäller jag. Jag förtjänar inte att gnälla. Det finns människor som har blivit belönade med språket men saknar delar av livet.

Jag gillar inte att vara ledsen.
Nu gnäller jag igen.

Jag drömmer konstiga drömmar om fester med folk som går runt i pälsjackor och pälsmössor. Vi befinner oss i vita rum där det inte händer så mycket.  Det är bara kallt överallt. Jag undrar hur Freud skulle tolka det, speciellt när jag har drömt samma dröm två nätter i rad.

Att räkna knappar är en rolig aktivitet. Roligare än att plugga.

 

I julklapp ska jag önska mig en sköld av järn som skyddar mig emot besvikelse. Den besvikelse jag tampas med nästan varje dag.  Eller så behövs det inte nästa år. Det kanske inte finns något kvar att bli besviken över.

Vara lycklig. Känna lycka. Vara en lyckans ost. Lycklig. På en filt på en äng under ett träd med tåg åkandes förbi fastän allt annat står stilla. Med varm choklad i magen som egentligen inte behövs för där är det varmt ändå.

Glädje och berusning som senare blir till darrande underläppar i ett mörker som sluter sig överallt. En pojke och en flicka på en bro. Händer som hör ihop och som inte riktigt kan förstå. En bro i en värld som inte är rättvis.

När jag var liten såg jag ett barnprogram om en kille med en klocka som kunde stoppa tiden. Det var bara han som var i rörelse medan allt annat stod stilla. Jag gillade den tanken och brukade sitta och fantisera över vad jag skulle göra om jag hade lyckan att finna en sådan. Jag har inte slutat fantisera än. Nu när jag är arton vet jag precis när tiden skulle stoppas. Just nu.  Jag skulle bjuda in en viss person i min stillastående värld och aldrig låta det bli januari.

Idag har jag färdats i historien,  gungat på gungor, blivit utskälld av hundar och sett en gubbe utan tumme som gjorde mig ledsen. Jag har även testat min sömnkvalitet som visar på att jag sover dåligt. Jag antar att jag får ta i tu med det snarast.

Godnatt.

Mer behöver egentligen inte tilläggas. Allt var så bra som det kunde bli. Jag fick till och med en autograf av Annika Norlin.
Puss

Min hjärna är nära bristningsgränsen. Den här dagens studerande har nästan fått mig att ringa till närmaste rehabiliterinscenter för återhämtning, och låta mina gamla hjärnspöken återvända. Kanske kunde jag till och med kosta på mig en inflyttningsfest till deras ära, generös och återhämtad som jag skulle vara.

Nu är det oktober också. Det kanske är höst ändå. Jag får väl ta och inse det och gotta mig i den kommande regnperioden.