Hur bra som helst
Parkhäng är jag ganska bra på nu för tiden. Igår drack jag en kopp kaffe på en gräsmatta under ett molntäcke. Ritade på bara ben och tänkte att det verkligen inte kan vara januari.
Blister in the sun
Igår umgicks jag med en Australiensare som heter Sean och hade en bekymmersrynka i pannan. Inte konstigt det, för han fick skjutsa runt mig i sin bil och jag var i extas för det var första gången jag satt i en bil på alldeles för lång tid. Vi åkte över fina broar, till parker vid havet där gubbar stod och fiskade. Sedan bjöd han på glass, popcorn och en biobiljett till en film som han inte ens ville se. Att han fick en snarkande kines bredvid sig gjorde nog inte det hela bättre.
Vet ni?
Det är ett nytt år och nya tider kanske. Vad vet jag. Jag vet bara att just nu är allting så fruktansvärt bra. Jag firar nyår i parker, dricker vin ljumna kvällar och dansar på festivaler. Även om vädret inte har varit något att hurra för det sista. Som i förrgår då det bara öste ner regn och jag tvingade min vän Henrik att stå ute i regnet trots att han ville följa alla andras exempel och gömma sig under parkens alla träd. Och när jag stod där och blev dränkt kände jag mig hur glad som helst och tänkte att det kanske är såhär det känns att vara världens lyckligaste.
