Zvanen

en zvan som är zuper!

Världen är liten

Den här tekannan såg jag och min syster på en loppmarknad i somras. Hon övervägde att köpa den men ångrade sig i sista sekund. Någon månad senare sisådär var vi på Myrorna och såg en exakt likadan. På något vis kändes det som att det var meningen att hon skulle köpa den. Så hon gjorde det.

I hope this song will guide you home

Bild från Matfestivalen i fredags.

I natt har jag drömt febriga drömmar om kärlek. Ibland är det jobbigt att drömma. Speciellt när man vaknar och inser att drömmen var bättre än den verklighet man lever i.

I ett hav av äpplen

Min granne har ett träd fullt av röda äpplen. Precis sådana som Snövit äter, så man får nog passa sig. Trots det har det varit en bra dag idag. Jag har gått klädd i en blommig byxdress och fått många blickar riktade mot mig. På bussen hem överröstade jag alla desperata rop på att höras genom att lyssna på Postal Service med hög volym. Det var mycket behagligare. Någon gång ska jag tacka dem.

Bloggen krånglar och fler bilder ska egentligen läggas upp. Dem får ni ta del av någon annan dag.
Godnatt

Livet är sött mot mig

                                           Gamla bilder från en solig dag

Jag hade rätt- livet har varit min bästa vän idag. Jag har haft något stigande lyckorus i hela kroppen som bara vill stanna där. Bosätta sig för evigt. Jag tror att det är det ruskiga regnet. För jag gillar när det smattrar mot rutan och när världen är grå. Jag gillar ruskigt regn och jag gillar att sitta inomhus tillsammans med vänner och skydda mig ifrån det. Kan tyckas vara motsägelsefullt, men idag gillar jag allting. Idag är jag lycklig.

I know there´s a big world out there

Kanske kan jag flyga ut i världen, genom länder, med ett paraply? Eller kommer jag störta som Madicken gjorde? Idag var det någon som hade glömt sitt paraply inne på biblioteket. Kanske hade hon också funderingar om att flyga iväg, men ändrade sig i sista stund, gick därifrån och lämnade sitt paraply i misströstan. Det är inte värt att försöka flyga antar jag. Det känns som att livet kommer vara min bästa vän imorgon.

I take a breath, hold the air until there's nothing left

Denna kväll har varit tom på planer vilket har lämnat plats åt mina tankar. Kan tyckas vara skönt, men inte när dem svävar iväg ut i världen. Det är inte lätt att behärska sig när tankarna bara vill ta sitt pick och pack för att leta. Leta reda på lite kärlek.

Recycled air

Ryktet skvallrade om att alla skulle vara klädda i rosa denna måndag. När jag kom till skolan upptäckte jag att så var inte fallet.  Det var bara några, som ryktet troligtvis nått ut till, som hade något rosa på sig. Nu sitter jag här hemma i en rosa klänning med huvudvärk medan solen skiner ute. Det känns inte riktigt rätt att sitta inne. Men vad gör väl det om hundra år?
Idag hade jag lektion med fnissiga handelsflickor. Efter jul ska vi sätta upp en pjäs och det ska bli spännande.

My dear friend

Det här är Johanna- min bästa vän. Hon är väldigt söt tycker jag. Som om hon vore inlindad i sockervadd. Och om man nuddar sockervadd fastnar det. Om man nuddar Johanna fastnar hon och sitter kvar. Jag nuddade Johanna första gången vintern 2006, och hon sitter kvar än. Det är jag väldigt glad för.
Klister kanske är ett bättre exempel än sockervadd. Men vem vill vara inlindad i klister? Dessutom är det inte sött nog.

One pure night

Denna lördag ska Bernadette vara mitt enda sällskap. Bernadette-  författaren och personen min bok handlar om. Jag ska glömma mitt liv och kliva in i hennes trasiga värld.

Love it all

När jag stod utanför Hannas lägenheten igår hade jag en fin bil framför mig. En fin bil och en fin kväll rättare sagt. Att bara sitta och prata kan ibland vara det bästa som finns.

.

Luften bor i mina steg

Det här är jag, Caroline, en fredag i augusti. En Caroline med skrivkramp. Det är tråkigt att blogga när man inte har något att skriva om, så egentligen borde jag låta bli. Men det kan jag inte heller. Trots att jag har mist skrivförmågan så har dagen varit till belåtenhet. För stunden känns allting så enkelt. Som om luften bor i mina steg.

Vad jag har att vänta

Kanske kanske finner jag tröst  i mina drömmar. Där känns allting mycket mera verkligt och kanske kommer jag bort från min miserabla saknad. Kanske kanske.
Kanske är hösten på ingång trots att det fortfarande blommar ute. Kanske blir jag förkyld. Kanske kommer jag att läsa många böcker. Kanske kan jag få trycka på en pausknapp och invänta mina höstkänslor? Kanske går tiden för fort. Kanske går tiden fruktansvärt långsamt.

fantisera och tycka om

Just nu känner jag hur något klamrar sig fast inom mig och rycker i vartenda organ i kroppen. Framför allt i hjärtat. Ett ryckande som man vill göra sig av med, bota genom fantasier. Låtsas att du är här. Låtsas att våra fingrar flätas samman. Låtsas att jag slipper sakna mer. Fast att fantisera botar inte ett dyft. Jag saknar ändå.

Årskurs 3

Trean inleddes i en sjömansklänning. Tidigt imorses drack vi bubbliga drycker för att fira vårt sista gymnasieår. Ungefär sexton timmar senare satt jag och tre vänner i en bil på berget och åt glass med god mat i magen. Rebecca och Hanna var som maskiner som producerade komiska historier och lockade mig till skratt gång på gång. Nu är jag för trött för att skratta och ska gå och lägga mig genast.
Godnatt.

Min helg i bilder

I fredags hade vi hawaiikväll med färggranna klänningar och paraplydrinkar.


När vi åkte in till Ölands kära stad fick vi bevittna en rosa himmel.


I lördags var det kräftskiva för hela slanten. Vi åt baguetter och var sofistikerade nog att dricka vin till maten.



Natten är ung tänkte vi och gav oss ut för att skaffa nya vänner. En hette Fransisco men jag kallade honom San Fransisco, fnissade för mig själv och tyckte att jag var rolig.

Öland, dag 2, fredag

Under fredagen var vi på stan och jag köpte ett par jeansshorts för en tia. Inte nog med det så åt vi även glass och hade det, ja, mysigt. Dock hade vi ett manligt sällskap som likaväl kunde flygit sin kos.

Nu ska jag åka och fika med Mimmi. Efter det ska jag träffa Anna för att sörja den sista dagen på sommarlovet.
Puss

En mysig kväll, bland många

Jag och Hanna

Cecilia, med en bister min

Charlotte


 

Det har hänt så mycket under dagarna på Öland. Så många bilder och ögonblick som jag vill dela med mig av. Så många minnen. Jag har delat upp det dag för dag, annars blir det för mycket på en gång.
Under torsdagskvällen satt vi under en stor ek i en hage när mörkret föll. Där drack vi öl, rökte vattenpipa, dansade, sjöng och skrämde iväg kossorna.

Ses på tisdag.

Packat och klart för en vistelse på Öland. Där ska jag försöka njuta av sommarlovets sista dagar tillsammans med tre vänner.
Puss

Kiss and tell

Vid den här tiden skulle jag ha varit i England om jag hade fullföljt mina planer. Istället går jag här hemma och trampar. Jag vet fortfarande inte om jag tog rätt beslut. Jag vet bara att jag ska gå och lägga mig.

Sommaren tvåtusenåtta

Jag gillar alla årstider.
Hösten- när man vadar i gulröda löv och mörkret som sluter sig ovanligt tidigt,
vintern- när den första snön faller och man får vira in sig i varma halsdukar,
våren- när man är trött på kylan och värmen börjar sprida sig i hela kroppen. Och sommaren. Under denna årstid samlar jag minnen och fina stunder som jag går och smuttar på året runt.
Anna Krusell brukar vara den vän som följer mig genom mina fina stunder. Sida vid sida brukar vi samla minnen ihop. I år gjorde jag det med en annan vän. Min pojkvän. Herman

.

Denna sommar...

har jag fyllt aderton år.



Jag har badat och blåst såpbubblor om kvällarna.


Och varit med på traditionella räkkvällar.


Och jag har spenderat en hel del tid i Hovenäset.

Detta är en sammanfattning av en del av min sommar. Då jobbet inte hade all makt över mig.

Famous girls

Göteborg är staden vi har befunnit oss i idag. Där har vi begravt våra sorger bakom shopping. Dessutom har vi lyssnat på en rolig pojkkör som stod och samlade en väldig publik på nordstan. Underhållande var det och jag blev sugen på att stå och sjunga där jag med. Om jag skulle ha en njutningsfull sångröst vill säga.
Passande nog fick vi frågan: Är ni kända? under dagen. Ett skratt och ett leende fyllt av mystik fick de till svars.

Anna Beatrice Birgersson

Det här är min syster Beatrice som ofta förekommer här på bloggen. Hon köper tyg och syr kjolar som jag använder. Då tycker min mormor att jag är dum. Hon använder ju mina kläder också, säger jag då. I september fyller hon sexton och i augusti börjar hon gymnasiet på en linje hon inte vill gå. Hon är söt, och blir det på kort också. Hon funderar på att färga håret brunt, men hör protester från mig. Caroline. Jag har brunt hår, går redan på gymnasiet i en klass jag inte tycker om och skulle göra allt i världen för att vara ett år äldre.

Puss

Oundvikligt.

Ja, varför inte

Varför. Varför kan man inte snurra och hamna där man vill. I ett annat land. I någons varma famn. Eller i ett hörn. Med mina snurrande tankar. Varför är det bara mina tankar som snurrar?

Vissa sover och andra fantiserar

Just nu lever jag som om jag bodde i en såpbubbla. Allt känns sådär färgglatt och skimrande. Glittrande. Ja, ni förstår säkert. Fast det är ganska riskabelt också. När som helst kan den sköra såpbubblan spricka och försvinna.

Nothing better

Idag bär det iväg hem igen- för en sista gång. Det ska bli skönt på ett sätt, men det känns ändå lite melankoliskt och bittert. När man åker hem från kusten är sommaren så gott som över. Nästa gång jag kommer hit är det år 2009 och vem sjutton vet hur mitt liv ser ut då. Snart ska jag ner och ta mitt sista dopp för den här sommaren.
Puss

In the dark

Bild: Lina Scheynius

I natt tältade jag och mannen i mitt liv på en ö mitt ute i havet. Där drack vi goda drycker på en klippa, dansade till musik och skapade ett minnesfullt ögonblick. Vi somnade till ett smattrande regn på tältduken.

Stilla natt

Det står stilla. Min blogg står stilla. Mina tankar står stilla. Hela mitt liv står till viss del stilla för stunden. Till och med sommaren har varit stillastående. Det känns som att jag har gjort alldeles för lite. Det regnar ute vilket pekar mot att sommaren är över. Att folk köper pepparkakor likaså. Och jag har inte gjort ett dyft.