Zvanen

När jag blir stor ska jag bo på havet. I en gammal fiskebåt av trä, som puttrar fram ska jag sitta i om kvällarna. Leva på smörgåsar med ost som pålägg. Varenda kotte som åker förbi ska jag hälsa på. Ibland stannar nog några till och så sitter vi där på havet, i varsina båtar, och pratar om allt och inget. Jag delar med mig av mina smörgåsar och den andra båten kanske ger mig något annat. Kanske varm choklad. Annars läser jag böcker som jag kan utantill. Böcker med utslitna pärmar och sidor som jag tyckt mycket om och sedan rivit ut och spikat upp på hyttens väggar och tak. Om nätterna somnar jag med de fina meningarna över mig, medan havet vaggar harmoniskt.

Det har jag finurlat på under dessa två kustdagar här borta. I natt hade jag nära till vattnet både utanför och inne, för tårarna trängde sig på. Jag behövde nog vaggas, men det fanns inget där som kunde vagga precis som jag ville. Eller ingen.