Zvanen

För ett år sedan, på pricken, hoppade jag från klipporna på en ö bredvid pojken som fanns närmast mitt hjärta. Jag vill gärna minnas den som den bästa sommaren i mitt liv. I år skriver samma pojke våra namn i hörnet på parkbänkar men det finns något som stör. Det är en spik genom hjärtat som inte borde finnas där. Spiken förgiftar den här sommaren som bara regnar bort och jag vill kyssa mig förbi den så att jag har något fint att minnas. Men det går ju inte det heller.