Zvanen

För några dagar sedan åkte jag buss till västkusten. På bussen satt en pojke med ett fint leende som jag skickade iväg en lapp till när jag skulle gå av. Kvällen där efter satt vi i en segelbåt och drack rosévin. Även om jag var skakig i benen när jag gick av bussen så var det ingenting mot vad jag var då. Och möjligtvis är nu.