Zvanen

Egentligen vill jag att det ska synas när man inte är lycklig. Att jag inte kan äta eller går runt med en ledsen min. Jag plågar mig själv och läser dumma mail som skickats till mig i början av året. I dem lovas det så mycket. Jag lovar att jag kommer vilja det här. Jag lovar att vi gör det här. Jag lovar. Men ingenting utav det som har lovats har skett i verkligheten. Fast istället för att sluta äta sitter jag och äter upp min födelsedagschoklad. Och istället för att vara olycklig känner jag mig lycklig ändå. Fast jag vet inte hur det är innerst inne. Alla känslor bråkar om att få kännas.