Zvanen

Kärlek är fint. Det bästa som finns är att veta att någon är kär tillbaka. Eller märka det. Kanske genom blickar som möts och dröjer kvar medan alla andras bara seglar förbi. Händer som snuddar vid varandra en kort sekund medan en brännande känsla stannar kvar länge. Varje andetag, varje ord och varje rörelse memoreras och kommer tillbaka när man ska sova om natten. Om man somnar.

När jag var liten skrev jag alltid brev. I breven målade jag hjärtan och skrev ord som var felstavade, men det brydde jag mig inte så mycket om. Jag ville bara att han skulle veta. Fast oftast fick jag inga brev tillbaka för pojken som jag var kär i tyckte att han skrev för fult. Men det skulle jag ha struntat i. Det vågade jag inte säga då. Jag skriver fortfarande brev och oftast gömmer jag dem. Jag skrev ett till en pojke ganska nyss. Men han har inte hittat det än.