Oh caroline, no.


Jag vrider och vänder. Snurrar in mig i täcket. Tankarna gnager i mig, skenar i väg åt olika håll och jagar bort sömnen. Täcket kväver mig. Tankarna kväver mig. Ensamheten kväver mig. Sängen är liten men ändå för stor. Så får jag ett sms. Mitt i natten. Han skriver en dikt som säger åt mig att sova.  Tankarna skenar inte längre utan håller sig stilla. Fokuserar på en person. Och jag somnar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0