Zvanen

Idag promenerade jag och en herre till Gengåvan för att leta fynd. Jag fann en lite småtjusig portfölj som ser ut som en låda, perfekt till skolböcker tänkte jag. Det tänkte inte min klasskamrat utan hon rynkade mest på näsan när hon såg den. Kanske får den bara se mitt rum och bli tillägnad funktionen som prydnad. Eller så kan jag gömma alla hemliga saker jag samlat på mig, där i.

När jag kom hem låg det ett kuvert adresserat till mig i brevlådan. Ett tjockt, vadderat, kuvert som befunnit sig bland molnen i ett flygplan, och från början i händerna på en pojke långt bort. Det var nog världens finaste brev ungefär. Med väldens finaste innehåll. Och jag blev för en stund världens lyckligaste.