Zvanen

Depressionen äter snart upp mig medan jag bara sitter stilla och får mina naglar att sakta försvinna. Jag har tråkigt. Väntar på mail, från en man, som aldrig kommer. Sitter och minns vad jag gjorde det här datumet för några år sedan. För sju år sedan var jag i Ullared. För tre, på kusten och krattade löv med min vän Anna. Sen bar vi sten uppe på ett berg. Jag är ganska bra på att komma ihåg datum. Nu vet ni. Idag har jag suttit i en trappuppgång och ätit glass. Fast mest har jag legat begravd under ett blommigt täcke och försökt få tiden att stå stilla. Nu vet ni.