The wake
Fruktansvärt befriande att ha gå-avstånd till skolan. Att slippa anpassa sig efter busschaufförer och deras sura morgonhumör borde man göra vareviga dag. Fast även om jag såg skolan från fönstret i lägenheten hörde jag ändå till de som kom försent. Det är ett konstaterande på att jag en så kallad sista-minuten-människa. Att ha tid över hör inte riktigt till min värld.
Men eftersom att jag hade ett mycket omtyckt sällskap till skolan och bra musik i öronen denna fredagsmorgon vill jag inte klaga. Det var ju trots allt en ljuvlig början på den kommande helgen.
Puss
Kommentarer
Trackback